Kommunikation är en central del i människans liv och har under de senaste århundradena genomgått stora teknologiska förändringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fått konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. Nöjesvärdet hos de offentliga personerna har gjort att de fått ett stort utrymme i traditionella såväl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur offentliga personer förhåller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.

Vi möts ständigt av tusentals bilder och budskap när vi rör oss i det offentliga. Då och då rubbas dessa budskap ochvi tvingas ta ställning till vad det faktiskt är vi tittar på. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken är att ett ifrågasättande av reklamen blir ett ifrågasättande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjälp av en socialkonstruktionsteoretisk utgångspunkt, där tanken förenklat är att vi skapar vår värld på samma gång som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen.Inledningsvis kommer Adbusters själva att granskas, de manifest rörelsen tar utgångspunkt i parallelläses och jämförs.

Offentlig skulptur är en viktig del av ett samhälles/en stads offentliga miljö. Tillsammans med arkitekturen blir det samhället/stadens ansikte. 1960-talet var en brytningstid, konstdebatten tog fart i Sverige en ny generation konstnärer var på väg. De var gränsöverskridande både i fråga om uttrycksmedel och tekniker. Konsten fick en ny funktion, den skulle förmedla ett budskap den skulle ta ställning i samhällsdebatten.

SyfteSyftet med vår studie är att undersöka vilka känslor mottagaren upplever, baseratpå individuella tolkningar av reklamfilmers budskap?Hur upplever och tolkar konsumenter reklamfilmers budskap?MetodVi har i denna uppsats valt att utföra en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Dennaundersökningsmetod valdes då vi ville geförståelse för vårt problemområde. Det empiriskamaterialet är insamlat med hjälp av åtta personliga intervjuer och genom tre reklamfilmer somintervjuerna baserades på.SlutsatserVi har kommit fram till att tolkning av budskap är högst individuell då den påverkas av en radolika känslor, upplevelser, kunskaper och intryck. Vi fann att tolkning är högst individuelltoch att ju fler stimuli som skickas till hjärnan samtidigt, desto starkare blir upplevelsen.Tidigare upplevelser och erfarenheter har betydelse för mottagandet, bearbetning ochtolkningen av ett budskap.

Uppsatsen undersöker den konstvetenskapliga diskussionen angående  rimligheten i att läsa in moraliska budskap i holländsk genrekonst från 1600-talet. Detta görs utifrån en diskursanalytisk metod med fokus på textanalys. De texter som behandlas är skrivna av konsthistoriker under 1980- och 1990-talet och belyser tolkningsfrågan ur olika synvinklar..

Eskilskällan är ett samarbete mellan Arkiv, Bibliotek och Museer i Eskilstuna och namnet på deras gemensamma mötesplats. Eskilskällan informerar om sin verksam­het i bland annat fyra skyltfönster på Drottninggatan i Eskilstuna. Dagens texter är långa, relativt opersonliga och innehåller mycket information. Texterna är inte heller anpassade för sin kontext.Syftet med mitt examensarbete var att hitta kärnan i Eskilskällans verksamhet och använda den i utformningen av texter som är övertygande och lockande, och som får läsaren att besöka Eskilskällans forskarrum. Målet var att texterna med sin retorik och stil, kombinerat med den grafiska utformningen, skulle tränga igenom olika typer av brus så att de uppmärksammas och fyller sitt syfte.

Vi behöver öppna våra ögon innan vi kan ta konst till våra hjärtan och vi behöver öppna våra hjärtan innan vi kan betrakta konst. Det handlar om att se. Och att vara en medskapare. .

Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige..

I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att påverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhällsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. Motståndet, såväl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de Offentliga budskapen..

Syftet med vår studie är att undersöka hur Systembolagetkommunikativt försöker lösa problemet att sända dubbla budskap,att sälja alkoholprodukter och samtidigt förespråka ett merhälsosamt förhållningssätt till alkohol. Uppsatsen har också föravsikt att studera om det är trovärdigt att samma avsändare sändertvå budskap som är motsägande. Vi har valt att studeraSystembolagets kampanjfilm, Va som folk, som ett exempel på hurde kommunicerar externt och ta reda på vilka retoriska verktygsom används för att påverka kunderna att konsumera alkohol på ettmer hälsosamt sätt..

Jag har i den här uppsatsen främst fokuserat på hur man ska tänka när man arbetar fram en valaffisch och dess budskap. Jag tar både upp hur man ska tänka när man väljer motivet för en valaffisch men det jag främst har fokuserat på hur man ska arbeta med just budskapet så att det tilltalar så många potentiella väljare som möjligt. Jag hoppas att man efter att man har läst igenom min uppsats känner att man har en grundläggande tankegång kring hur man tänker kring valaffischer när man tar fram dem men också historien om hur man har tänkt när man tagit fram dem genom åren..

Forskning visar att budskap uppfattas olika beroende på perifera egenskaper. Syftet var att undersöka om man uppfattar personer från olika yrkesgrupper olika kopplade till samma budskap. En enkät inleddes med ett citat från en tidningsartikel. Deltagarna (N = 84) bedömde personen bakom uttalandet i fråga om grad av främlingsfientlighet respektive omsorg; i hälften angavs att en åklagare uttalat sig, i andra hälften en familjepedagog. Resultatet visade att det fanns en tendens till huvudeffekt att åklagaren skattades som fientligare än familjepedagogen samt en tendens att de med annan etnicitet skattade budskapet mer fientligt än etniskt svenska.

I denna studie har vi ämnat belysa hur medvetet företag med offentliga årsredovisningar arbetar med att påverka läsarna genom visuellt material i årsredovisningen. Detta har genomförts genom att identifiera vilka budskap dessa företag vill sända genom bildspråket i årsredovisningen, att ta reda på hur medvetna företag är om bildernas förmåga att förmedla ett budskap samt identifiera till vilken utsträckning dessa företag är inblandade i utformningsprocessen. Vi har genomfört en bildanalys av två fallföretags årsredovisningar och genomfört intervjuer med dessa företag samt de reklambyråer som utformat årsredovisningarna. Resultatet från bildanalysen jämfördes med resultatet från intervjuerna. De slutsatser vi kommit fram till är att företagen har förutsättningar för att arbeta medvetet med att skapa myter genom bilder i årsredovisningen, och att förutsättningar och medvetenhet skiljer sig företag emellan..

Denna uppsats undersöker en informationskampanj från Fair Trade Center (FTC) som drevs under hösten 2012 under namnet A wage to live on. Uppsatsens syfte är att utröna om Fair Trade Center har nått ut med sitt budskap till media och söker detta svar genom fyra frågeställningar; Har FTC nått ut med sitt budskap till de undersökta medierna (Aftonbladet, Expressen, DN och SvD)? Vilket budskap har FTC med sin kampanj (utifrån mål och material)? Verkar Kalla Faktas reportage ha påverkat medias respons? Är FTCs budskap samstämmigt i mål och material? Fokus för uppsatsen ligger på vecka 43 2012 då detta var fokusvecka för kampanjen. Mot en bakgrund kring teorier om budskapsstrategier, målgrupper och olika mål och tidigare forskning kring framgångsrika kampanjer har jag genom retorikanalys som huvudsaklig metod gått igenom utvalt material. Materielet består av Fair Trade Centers egna pressmeddelande och debattartikel samt utvalda tidningars respons under fokus perioden.

Håller den offentliga sektorn på att förändras i en mer ekonomistisk riktning? Har new public management tagit över den offentliga verksamheten? Håller de offentliga värdena på att försvinna från dagordningen? Det är frågor som vi i vår uppsats söker svar på. Vårt studieobjekt är kvalitetsmässan, ett forum för debatt kring den offentliga sektorns verksamhet. Genom en kritisk diskursanalys undersöker vi hur debatten ser ut, vilka diskurser som finns representerade samt hur detta kan kopplas till större samhällstrender. Det vi har funnit är att mässan präglas av en effektivitetsdiskurs hämtad från new public management men att även mer traditionella offentliga värden tas upp.